Ulla & Christer Florell - Sy Circe
VHF: SB4826 Satellittelefon: +8816 326 53842
HF: SA0BCF MMSI: 265591430

Mot Ponta Delgada2009-09-07

‹ Tillbaka

Ja, klockan 10.00 skulle vi släppa tamparna i Vitoria. Hamnpolisens kontor öppnar 08.30 så vi gick upp för att checka ut och betala. Men det var låst. Vi letade upp hamnvakten som visade oss ett anslag, på Portugisiska, att from. den här helgen var det inte öppet på helger. Men allt går och ordna tyckte vakten och ringde upp en av poliserna som var i sin bostad. Jodå, visst skulle han komma ner till marinan och fixa utklarering. Kommer om 20 minuter. Efter en och en halv timme förhörde jag mig lite diskret om han möjligen var på väg. Oja, han hade bara glömt nycklarna till kontoret och var nästen nere vid marinan. Vi väntade i 20 minuter, sen gick vi och gjorde lunch. Men, mitt i lunchen var han på plats och klockan 2.00 backade vi ur marinan.

Vindprognosen angav 7 m/s och återigen visade det sig att vinden har svårt att hålla sig till utfärdade prognoser. Det blåste sedan flera timmar stadigt 11-12 m/s, tidvis 13 så vi stannade innanför yttre breakwaters och satte segel med två rev. 5 minuter senare och 300 m utanför breakwaters minskade vinden till ca 5 m/s. Oss lurar dom inte – tänkte vi och väntade och väntade på att vinden skulle ta ny fart. Men det gjorde den förståss inte. Fortfarande misstänksamma hissade vi seglet en bit och lät ett rev vara kvar. Men då sjönk vinden till 1-2 m/s. Efter ytterligare en halvtimme hissade vi hela seglet, men då blev det bleke. Vi solade en timme och startade sedan motorn och körde en timme ut till havs.

DÄR var vinden med 7 m/s och nu fick vi en riktig smörsegling. Bidevind, strålande sol, små vågor och stadiga 7-8 knop – ren njutning. Vi har alltid sällskap av albatrosser som kommer svepande 10 cm över vågorna. Vi passerade ett flertal gäng med 20-talet delfiner som tränade höjdhopp eller bara hade roligt. En kom lite nära och den döpte vi till Feldin (Nä, den hade ingen pipa i munnen) delfiner

Klockan 12 på natten insåg vi att seglingen hade gått alldeles för fort och att vi skulle anlända hamn i beckmörker ca 3-4 på morgonen. Och detta utan hjälp av plottern (den kraschar när Sao Miguel kommer in i bild). Vi tar ner storen och lägger bi, tänder ankarlanternan och kryper till kojs. Känns lite konstigt först att flyta omkring i becksvart Atlant, men sen tar tröttheten överhand.

När vi vaknade hade vinden vridit från SV till SO, vilket var en stor skillnad då vi skulle SO. Det blev motor sista 20 nm.

Vi glider in genom breakwaters och ropar upp marinan. Inget svar. Vi siktar mot pontonerna och passerar en grönklädd gubbe som visslar och hoppar. Vi är den enda båten som rör sig i hamnen och då gubben fortsätter att fäkta med armarna, tänker jag, att han är nog lite pucko, eller kanske vill han oss något. Jag vänder. Jo, men visst – det visade sig vara självaste hamnpolisen, nu flankerad av immigrationspolisen och tullpolisen. Vi angör en betongbrygga och följer lydigt med in för pappersskrivande. En fjärde polismyndighet var inte på plats, men vi fick hjälp att fylla i papper som sedan stacks under dörren till hans rum.

Vi ska hyra en bil och åka runt. Det är säkert en vacker och spännande ö, men hamnen känns lika pittoresk som Nybroviken. Paradiset och förtrollningen är borta – här är det turistindustri. Ska man uppleva paradiset på Azorerna, ska man nog undvika Ponta Delgada. ponta delgada 1 009

ponta delgada 1 010

‹ Tillbaka