Ulla & Christer Florell - Sy Circe
VHF: SB4826 Satellittelefon: +8816 326 53842
HF: SA0BCF MMSI: 265591430

Mot Kap Verde2009-12-01

‹ Tillbaka

karta kap verde ostra

Nu när allting fungerar och är helt, hur är då vardagen? Så här kan det vara på ett ungefär.

Söndag 29 nov.

Klockan 10.00 kramar vi om våra vänner på Elin Alida och lägger loss. Det sista inte så trevligt. Vi har en fast installerad akterförtöjning med ett grovt rep som går snett ner i vattnet till någon balk eller central bottenförtöjning. Vi har sedan två dagar nya båtgrannar, fyra tyskar i medelåldern i en hembyggd katamaran i trä. Dom går inte upp till anläggningens hygienutrymmen utan använder båtens toalett, som inte har någon septiktank, utan spolar skiten rakt ut i vattnet. Idag har en kille diarré som kommer ut som illaluktande brun soppa blandat med toapapper. Hans kompis däremot verkar hård i magen för det ser mer ut som råddjurspruttar. Vilka skitstövlar.

Vi tuffar sakta mot bensinbryggan för tankning. Vi tankar också två extra jeepdunkar. När jag stänger locket, spricker locket på den dunken som är inköpt på OK i Sverige. Det är tredje OK dunken som locket går sönder på. Dra egna slutsatser. Jag letar upp en träplugg av lämplig storlek och slår ner i påfyllnadshålet. De två jeepdunkarna binder vi på däck.

Vi börjar köra ut ur hamnen men blir ikappkörda bakifrån av en hyrbåt med, som det verkar, färsk och oerfaren besättning. Han, den förmodat erfarne, som står vid ratten undersöker förtjust hur ratten och alla reglage funkar. Vi väjer undan för att slippa bli överkörda.

Vi går för motor en halvtimme för att komma ifrån alla jolleseglare, tank- och lastbåtar. När jag går ner i båten upptäcker jag att vi fått egen simbassäng på toaletten. En koppling läcker grovt inne i toalettskåpet. Kajsa Varg kopplingen – i sig en bra koppling med o-ring. Den tätade perfekt då jag testade den, men satt lite löst på plaströret jag använde och som inte hade exakt dimension tyvärr. När vi stuvade i utrymmet har jag lyckats dra kopplingen av röret. Bort med durkar och fram med vattendammsugaren och svampar. Tog tre timmar innan hyggligt torrt. Nu sitter en bättre anslutning som inte kan läcka eller lossna.

Det blåser ca 5-7 m/s och vi har en ganska brant sjö på 1,5-2 m. Vi hissar genuan men det är svårt och seglet slår in hela tiden. Sjön kommer in från slör-hållet, snett akter ifrån och båten slingrar plus minus 20-25 grader. Det betyder att övre delen av masten rör sig ca 5 m åt varje håll. Det tar ca 2 sek för masten att slå fram och tillbaka vilket ger att masten rör sig med ca 5 m/s. Båten rör sig med minst 4 knop, eller 2 m/s. Den skenbara vinden blir då ca 5 m/s (vinden minus båtens fart med vinden). Blåser det 7 m/s, blir det ingen vind kvar på seglet då seglet rör sig med vinden. Blåser det mindre, backar seglet.

Vinden är nordlig och vi lirkar oss fram på SV kurs, inte direkt mot målet men åt rätt väderstreck. Vi sätter autopiloten på vindstyrning Ulla tar en slummer och det är svart ute.

Middag kl. 19.00. Biff med stekt potatis och broccoli, mums. Ulla vilar efter middagen och jag sitter vakt till 21.00. Då tar Ula vid och jag kryper ner i varm binge. Det rullar häftigt och nu vet jag hur en kåldolme känner sig. Ingen sömn, bara tankar. Klockan 24.00 går jag på första nattpasset till 03.00. Vinden har successivt vridit och båten färdas nu i NV kurs – ungefär som vi vore på väg till Island. Jag slår men måste nästan ligga på halvvind för att få lugn på genuan. Nu kör vi mitt på Afrika. Men vi skulle till Kap Verde. Segel ner i mörkret och igång med motor

Jag purrar Ulla, som inte heller sovit något, och kryper ner i bingen igen. Ingen sömn. Häftiga regn.

Första dygnet på varje resa är jobbig. Det är ingen synk mellan oss och båten. När dag två lider mot slut, börjar det kännas bra. Kroppen har lärt sig att automatiskt parera gungningar, det är ordning på vilka segel som gäller för natten, vi har plockat fram kläder för dagens klimat osv. Natten till dygn två sover vi bägge utan problem.

Ny strålande middag med fläskfilé, svampsås (tack brorsan!) med stekt potatis.

Måndag 30 nov. Dålig vind och för stora vågor. Dusch och byte av kläder Motorgång till lunch (Blomkål och stekt bacon) Vinden har sakta ökat och börja vrida mot NO. Detta börjar bli seglingsbart. Vi sätter gennakern. Vilket jättesegel och vilken syn. gennaker cf

Nu tar båten fart och gör typiskt 7,5 knop ÖG. Vind mellan 9-11. Mot kvällen tar vi ner gennaker och sätter genua. Nu blåser det 10-12 vilket ger en behaglig segling. Ulla och jag sitter uppe i sittbrunn och pratar om livet. Det är starkt månsken och halvljust ute.

Tisdag 1 dec

Jag går på morgonpasset 06.00. Det är mörkt och blåser 10-11 m/s vilket är bra. Klar himmel. Kokar kaffe och lagar frukost, Corn Flakes med banan. Några muffins till kaffet. Ulla självvaknar vid 9-tiden och kommer upp i sittbrunn och fikar.

Klockan 12.00 blir vi anropade på VHF av svenska isbrytaren Oden. Jag knackar lätt på GPS:en för att se om den är trasig. Ropar sedan till Ulla om trolig felnavigering och ber henna kolla om några isflak utanför.

Vi har ett trevligt samtal med Oden som berättar de är på väg mot en amerikansk / internationell forskningsstation nere vid sydpolen och skall hjälpa några fartyg ur isens grepp. Märklig upplevelse att hitta en isbrytare mellan Kanarieöarna och Kap Verde som dessutom är svensk.

Loggen visar att vi idag kl 12.00 gått prick 300 sjömil på två dygn.

That’s all for today

‹ Tillbaka