Ulla & Christer Florell - Sy Circe
VHF: SB4826 Satellittelefon: +8816 326 53842
HF: SA0BCF MMSI: 265591430

Avslut Galapagos - Några Tankar Och Kommentarer 2011-05-20 (Uppdaterad 2011-06-16)

‹ Tillbaka

Galapagos är för mig nästan en paradox - djur- och växtliv är fint, men jag trodde nog vi kom till världens ursprung med massa urdjur. Inget snack om saken – det är fint här med hajar, rockor, sjölejon, fregattfåglar, pelikaner, ödlor och framför allt sköldpaddor. Men det är fint i Sverige också med alla vilda djur vi har. Det är fint att gå på Skansen och att dyka på västkusten inte tokigt alls. Naturupplevelsen är stor –det är bördigt till stenigt. Mycket växtkraft. Här växer ”Iron Tree”, järnträd, som man använder som stålstolpar eller pelare och som håller i mer än 100 år. Cederträd finns det mycket av och det används som vi använder teak.

Folklivet och levnadsförhållanden trodde jag skulle vara spartanska. Men icke. Här finns det båtutrustning, fina hus, tekniska prylar och ganska hög standard (frånsett vatten och avlopp). Alla har mobiltelefon och de flesta har en laptop under armen. Det är gott om mopeder, motorcyklar, Toyota pickuper och det dräller av Toyota pickup taxi som kostar en dollar enkel resa. Matstandarden och den kulinariska kunskapen är mycket hög. Allting måste importeras med båt, men det hindrar inte att vi äter en underbar Italiensk tallrik med olika skinkor, korvar och ostar som också smakar ost. Och ett gott vin förståss. Smaskade kalvfilé för några dagar sedan. I stort sett så kostar allting hälften så mycket eller mindre som i Sverige. Utom guidade turer som är prissatta efter amerikanska turisters plånbok Dieseln och säkerligen alla transporter hit är förmodligen subventionerad till lokalbefolkningen. De betalar 1.25 kr/liter. Besökare betalar ca 8 kr/liter. Inget att gnälla om.

Det som slår en är livsglädjen, den mjuka och öppna attityden hos alla här. Vänligheten och ärligheten. Något rasproblem existerar inte här – varför då, vi är ju alla människor. Alla trivs med alla. Hela samhället verkar vara i någon sorts god samklang och man kan inte göra annat än känna sig lycklig och tillfreds med livet – aldrig upplevt det här någon annan stans.

Det har också blivit en annan attityd hos seglarna som ligger här. I Europas vatten och till Karibien vill man gärna mäta storlek med varandra. Innan ARC:en startar ligger 50-fotarna helst med likadana och man umgås gärna inom sin klass. 40-fotarna ligger för sig. Och längst i andra änden ligger miljonärernas gigantbåtar. Kommer man ner till Columbia och Panama lugnar det ner sig med vilken slags båt man har, men tingen är fortfarande viktiga. Väl nere på Galapagos blir plötsligt båten bara en sak som man seglar med. Allt som flyter är ok. Här är man intresserad av andra människor, var de ska någonstans osv.

Vi fick ju tips att köpa utrustning i Colon; Panama, eller i Panama City. Det har jag sågat tidigare. Mitt tips är att köpa det du behöver till båten på Grenada. Där finns ett hyggligt utbud och transporter från Florida går hyggligt. Det som inte finns där, finns att köpa på Galapagos! Det finns en stor och synnerligen välsorterad båtaffär här – Bodega Blanca. Ett undantag: det som är rent segelspecifikt finns inte. Alltså mast, segel, vinschar, tunna fall- och skotlinor finns inte. Men allting annat och håll i er – det finns i lager. Exempel: Ca 100 olika slangar, pumpar och nivåbrytare från akvariestorlek till atlantångare, dieselgeneratorer, utombordare, uv-filter, filterbehållare och utbytesfilter till motorer från 2 hp till 1 000 hp. Även om man häller alla båtaffärer i Sverige i samma påse, kan de inte konkurrera med Bodega Blanca.

Reglerna för att besöka Galapagos ändras ofta. När vi är här får man välja en av två inklareringshamnar och stanna där om man inte ansökt 6-7 månader tidigare och till en hög kostnad för att få besöka några ytterligare hamnar. Det är också en begränsad tid man får vara här för närvarande 20 dagar sen måste man segla vidare. Vi har hört av agenten att reglerna skall ändras så att man inte får gå till Galapagos utan ansökan. Man måste då gå till Ecuador först och där ansöka om besökstillstånd. Vi ser the Navy varje dag när dom kör runt i hamnen och kollar varje båt som ligger här. Vi får inte gå till/tala med the Navy/tullen själva, vi måste anlita en agent. På rekommendation från andra seglare kontaktade vi GOS Galapagos Ocean Services, www.gos.ec. Där jobbar Tuomo Vauhkonen från Finland. Email: tuomo@gos.ec. Om man kan betygsätta en person så får Tuomo högsta betyg.

‹ Tillbaka